Stämmorapport 2020

Första AP-fonden rapporterar här sitt deltagande under stämmosäsongen 2020.

Bolagsstämmosäsongen 2020 har påverkats rejält av Coronapandemin där bolagen har balanserat mellan aktiebolagslagens krav på att alla aktieägare har rätt att komma till stämman med Folkhälsomyndighetens råd att inte samlas fler än 50 personer. Resultatet är att en hel del bolag har skjutit på sina stämmor vilket innebär att årets stämmosäsong sträcker sig fram till den 30 juni. Den 30 juni är den sista tillåtna dagen enligt aktiebolagslagen. Stämmorna brukar normalt vara avslutade i början eller mitten på maj. En ny, tillfällig, lag som antogs i början av april av Riksdagen gjorde det möjligt att poströsta. Utan den förändringen hade bolagen haft svårt att genomföra stämmorna på ett tillfredsställande sätt.

Nej-röster i ersättningsfrågor

Första AP-fonden har röstat ja till de flesta förslag från styrelser och valberedningar. Ett undantag är ersättningsfrågan där vi har satt hårdare kriterier. Anledningen är att styrelserna i allt högre grad föreslår program som inte stämmer överens med våra önskemål. I nio bolag har fonden, ibland tillsammans med andra institutioner, förhandlat med styrelserna om deras förslag till långsiktiga incitamentsprogram. Fonden har saknat tillräckliga höga prestationskrav och sett att man i flera fall haft för låga priser för deltagarna. I fem fall har vi kunnat komma till en överenskommelse som gjorde det möjligt att rösta ja på årsstämman. I fyra andra fall (Atlas Copco, Klarna, Saab och Stillfront) har fonden röstat nej till styrelsens förslag. I Stillfront innebar det att stämman inte godkände styrelsens förslag.

I spåren av Corona – aktieutdelningar och styrelsearvoden i fokus

Två frågor har haft direkt koppling till coronapandemin, utdelningar och styrelsearvoden. I mitten på mars uttalade fonden att vi inte motsatte oss sänkta utdelningar från bolagen. Bolag har rätt att bestämma om hur stor utdelningen ska vara men vi anser att coronapandemin ökar osäkerheten för bolagens likviditet och pengarna borde stanna kvar i bolagen. Det gäller än mer i de bolag som får statligt stöd under pandemin. Aktiebolag är konstruerade så att ägarna är de som ska få sina pengar sist om det går dåligt. Därför stadgas i Aktiebolagslagen (17 Kap. 3 §) att utdelning till aktieägarna endast får ske om den framstår som försvarlig med hänsyn till framtida risker, krav på eget kapital, konsolideringsbehov och likviditet. Å andra sidan kan ägarna få bra betalt för den risken när det går bra. Sedan dess har ett stort antal bolagsstyrelser dragit tillbaka eller skjutit på förslag om utdelningar.

Vi har också i flera valberedningar verkat för, och fått igenom, att inte höja styrelsearvoden för 2020 mot bakgrund av att det är provocerande att höja styrelsearvodena samtidigt som personal permitteras eller varslas.

Alla frågor är inte ersättnings- eller Corona relaterade

Som en uppföljning på penningtvättsaffären i Swedbank röstade fonden nej till ansvarsfrihet för Swedbanks förre VD Birgitte Bonnesen på stämman den 28 maj. Det blev också stämmans beslut.

Några styrelser har bett om extra stora mandat, upp till 20 procent, för att kunna genomföra nyemissioner till andra än nuvarande aktieägare. Det kan vi bara godkänna ifall styrelsen kan ge oss ett mycket gott skäl för detta. Vi föredrar att bolagen gör så kallade företrädesemissioner där nuvarande ägare får tillföra kapital i förhållande till hur mycket aktier de äger. I flera fall har vi på det sättet kunnat bidra till bolagens kapitalbehov.