AP-fondernas historia

 

1913 – Allmän pensionsförsäkring

Sverige inför 1913 som första land i världen en lag om allmän pensionsförsäkring. Det innebär en garanterad pension för alla efter 67 års ålder, om än inte tillräckligt stor för en fullgod försörjning. Denna pension förbättras påföljande årtionden genom 1935 års och senare 1946 års lag om folkpensionering, som skulle ge alla en mer tryggad pension.

1957 – Folkomröstning

En rådgivande folkomröstning om införande av ett tillägg till folkpensionen, ATP, Allmän tilläggspension, genomförs 1957. Alternativet om en allmän obligatorisk tjänstepension får flest röster.

1959 genomförs efter flera års politiska diskussioner en omröstning i riksdagens andra kammare. Förslaget om att införa ATP vinner med en rösts övervikt.

1960 - ATP införs och Allmänna Pensionsfonden inrättas

Allmänna Pensionsfondens Första, Andra och Tredje fondstyrelser inrättas 1960 i samband med ATP-reformen, dessa fonder ska säkerställa det långsiktiga sparandet som ATP-systemet förutsätter. Fondstyrelsernas reglemente tillåter då endast placeringar i räntebärande värdepapper. Förvaltningen av kapitalet i de tre fondstyrelserna samordnas i en organisation.

1974 - Fjärde AP-fonden inrättas

En fjärde fondstyrelse inrättas 1974 som får placera i aktier.

1976 sänks pensionsåldern från 67 år till 65 år.

1988 - Femte AP-fonden inrättas

En femte fondstyrelse inrättas som likt Fjärde fondstyrelsen ska placera i aktier. De tre första fondstyrelserna får nya utökade placeringsregler, med ett tillägg om rätt att placera i fastigheter

1996 - Sjätte AP-fonden inrättas

Åren 1992-1996 förvaltas de avvecklade löntagarfondernas medel av en avvecklingsstyrelse som 1996 blir Sjätte fondstyrelsen. Denna fondstyrelse får placera i aktier och riskmarknader och investerar i små- och medelstora företag.

1998 - Reformering av pensionssystemet

1998 beslutar riksdagen att reformera det allmänna pensionssystemet, efter en bred politisk partiuppgörelse. I samband med genomförandet 2000 namnändras fondstyrelserna till Första AP-fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP-fonden och Fjärde AP-fonden.

Sjätte fondstyrelsen och den nyinrättade sjunde fonden får också nya namn Sjätte respektive Sjunde AP-fonden, medan den Femte fondstyrelsen upphör.

2001 - Omorganisation av AP-fonderna

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna samt Sjätte AP-fonden blir buffertfonder i det nya reformerade pensionssystemet.

Nya identiska placeringsregler börjar gälla för Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna. Dessa ger möjlighet att investera i flertalet tillgångsslag. Fonderna ska verka självständigt var för sig och ha egna placeringspolicyer, ägarpolicyer och riskhanteringsplaner.

I och med reformeringen sker flera förändringar för att anpassa fondernas roller till det nya reformerade pensionssystemet. De ska bidra till att göra det nya systemet stabilt med ett överordnat mål att åstadkomma en långsiktig hög avkastning till en låg risknivå.