Viktiga frågor inom bolagsstyrning
Mångfald är bra för lönsamheten
Företagen har ett stort arbete framför sig för att kunna anpassa verksamheten till den nya verkligheten där effekterna av lågkonjunkturen och förändrade beteendemönster hos konsumenter och näringsliv ska hanteras. Ökad anpassningsförmåga kräver att ledamöterna i styrelserna inte alla har samma erfarenheter. Det kan inte vara bra för innovationskraften och lönsamheten att en styrelse består av äldre män som gjort samma sorts karriär och där flera av dem dessutom suttit tillsammans i samma styrelser i mer än tio år.
Det svenska systemet med valberedningar är unikt och har förbättrat processen för att finna rätt ledamöter till styrelserna. AP-fondernas, bankfondernas och livförsäkringsbolagens intåg i valberedningarna har inneburit stora framsteg och breddat rekryteringsbasen ordentligt. Det finns dock fortfarande förbättringspotential. Vad kan då valberedningarna göra för att ändra på det faktum att vi har för liten mångfald och för få kvinnor i styrelserna? För det första behöver både styrelser och ägare ändra på sin syn på kompetens. För det andra bör valberedningar i större utsträckning utnyttja rekryteringsfirmor och då vara mycket tydliga i kravställandet gentemot dessa. Det är viktigt att leta utanför de vanliga nätverken för att kunna rekrytera personer med andra erfarenheter till styrelserna. Styrelser och bolagsledningar bör också själva aktivt arbeta med mångfaldsfrågor i bolagen.
Regler för hur bud på företag får läggas
En viktig fråga som fonden engagerade sig i under 2008 och 2009 var de nya Take-over-regler som föreslogs skrivas in i börskontraktet för både Nasdaq OMX Stockholm och Nordic Growth Market. Här handlade diskussionerna framförallt om det i offentliga bud ska vara tillåtet att ge olika priser för A- och B-aktier. Fonden och många andra institutioner, både svenska och utländska, tog strid för att det inte skulle vara tillåtet. Det skulle strida mot svenska aktiebolagslagen om olika priser tilläts. Dessutom är risken stor att motståndet mot A- och B-aktier i sig skulle öka om möjligheten fanns för A-aktieägare att få ett högre pris vid ett bud. Det förslag som senare lagts från Näringslivets Börskommitté (NBK) innebär att priset på Aoch B-aktier vid bud i nästan alla lägen ska vara lika. Detta införlivades senare under hösten 2009 i börskontraktet.