Under år 2009 bytte Första AP-fonden investeringsmodell. Sammansättningen av tillgångar, det vill säga kapitalallokeringen, är den viktigaste faktorn för att förklara avkastning på kapital. Fonden har därför ökat fokus på arbetet med att fördela fondkapitalet mellan olika tillgångar. Viktigt är också att placera i tillgångar som medför att fondens avkastning kan bli jämnare över åren.
De senaste årens utveckling på de finansiella marknaderna visar att det är viktigt för en investerare att balansera den långsiktiga inriktningen med en flexibel investeringsorganisation. Avkastningen kommer med stor sannolikhet att fortsätta variera kraftigt mellan åren och mellan olika tillgångar. Marknaderna kan inte förväntas vara väl fungerande vid alla tillfällen. Riskpremierna kommer att variera över tiden och förvaltares risktagande kommer därför inte att ge en positiv avkastning vid alla tillfällen. Likviditeten på marknader kan dessutom försvinna mycket snabbt vilket i sin tur får stora konsekvenser för riskspridningen.
För att möta denna utveckling måste Första AP-fondens förvaltning vara långsiktigt inriktad men också flexibel och föränderlig. Fondens ändrade investeringsmodell innebär att vi har en organisation som kan möta marknadernas föränderlighet utan att det långsiktiga perspektivet för fonden förloras. De metoder och processer som fonden använder anpassas till marknadens funktionssätt och behovet av långsiktig inriktning. Ledorden för fondens investeringsmodell är långsiktighet, flexibilitet, engagemang och kostnadseffektivitet.
Uppdraget i pensionssystemet
En viktig utgångspunkt för investeringsmodellen är fondens uppdrag i pensionssystemet. Vad uppdraget innebär för fondens kapitalförvaltning har studerats i en ALM-relaterad analys. Långsiktigt behöver den genomsnittliga årliga avkastningen vara minst 5,5 procent efter kostnader för att balanseringar i pensionssystemet ska bli så få som möjligt. Det är därför som Första AP-fonden valt detta mål för fondens förvaltning. Utvärdering av avkastningsmålet görs över rullande femårsperioder.
Målportföljen visar fondens inriktning
Beslutsfattandet har under 2009 förändrats så att hela investeringsorganisationen fått ett större ansvar för portföljens strategiska inriktning. Strategin utformas och beslutas i fondens strategikommitté med representanter från fondens placeringsenheter. Centralt i investeringsmodellen är den målportfölj som beslutas årligen eller oftare vid behov.
Målportföljen visar fondens inriktning för risktagande och förvaltning och indikerar lämplig tillgångsfördelning inom 12 till 18 månader. Här bestäms alltså hur fördelningen mellan aktier, obligationer och alternativa investeringar ska se ut i fondens placeringar framöver. Fondens valutaexponering bestäms också i målportföljen. Styrelsen godkänner de strategiska intentionerna genom att besluta om ett riskmandat som ger möjlighet att förändra den faktiska portföljen så att den överensstämmer med målportföljen. Till målportföljen hör också en plan som visar hur och i vilken takt den nuvarande placeringsportföljen ska förändras för att fonden ska nå den beslutade målportföljen. Tillgångsfördelningen i målportföljen anges som intervall för varje tillgång. Syftet med intervallen är att ge utrymme för en gradvis, flexibel anpassning mot målen. Intervallen ger därmed de yttre ramarna för hur långt en strategi kan dras eller tillåtas avvika från huvudspåret.
Så tas målportföljen fram
För att få fram en målportfölj arbetar fonden igenom ett antal olika scenarier och analyser. Scenarierna tas fram och diskuteras i fondens strategikommitté. Kommittén samlar regelbundet upp information och bedömningar som utgör ingångsdata för analyser av befintliga och nya strategier. I detta arbete är samspelet mellan de olika placeringsenheterna med deras erfarenheter och kunskaper inom respektive område av stor vikt. Scenarierna som analyseras kommer att påverka tillgångsmarknaderna på olika sätt och för att kunna väva samman detta till en helhetsbild krävs att fonden utnyttjar både de interna och externa resurserna optimalt.
Analyserna hanterar flera olika tidshorisonter. När utvecklingen i pensionssystemet studeras är tidshorisonten längre än 40 år. Dessutom används en konjunkturcyklisk tidshorisont på fem år. Inom denna horisont görs bedömningar om var ekonomin kan antas befinna sig i ett cykliskt perspektiv och i vilken mån värderingen av marknaderna kan antas återgå till historiska genomsnitt. Samtliga tillgångar analyseras i detta perspektiv och kalkyler avseende tillgångarnas avkastningspotential görs regelbundet. Även kortare tidshorisonter används för att bedöma marknadsutveckling och marknadsvärdering.
Tänkbara scenarier vägs ihop i analysen till den allokering som fonden önskar ha på 12 till 18 månaders sikt. Målportföljen anger vad fonden anser vara troliga och meningsfulla förändringar i den faktiska portföljen och är på så sätt ett operationellt uttryck för en längre plan.
Målportföljen är därmed en framåtblickande, önskad portfölj som anger i vilken riktning de existerande tillgångarna ska omfördelas under det kommande året. Strategikommittén utvecklar handlingsplaner som ska styra fondens portfölj mot målportföljen med hänsyn tagen till marknadsutvecklingen och andra förhållanden. Målportföljen ses över minst en gång per år. Fondens allokeringsenhet ansvarar för att sådana förändringar förbereds och genomförs.
Inriktningen mot absolut avkastning och absolut risk ställer också andra och högre krav på riskhanteringsprocessen. Ett proaktivt arbetssätt är viktigt. Riskhanteringsprocessen kommer att innehålla mer kvalitativa bedömningar än tidigare och göras utifrån några olika ansatser. Fondens resultat kommer att utvärderas med hjälp av olika statistiska metoder och jämföras med andra möjliga investeringsalternativ. Dessutom kommer resultatet att jämföras med andra likartade fonder runt om i världen. Närmare information om riskhanteringsprocessen återfinns i rapporten om intern kontroll.
